Soptipparna hotar vårt grundvatten

I Sverige finns det nästan 5000 kända deponier med allt från industriavfall, gamla bilar, metallskrot och miljögifter till hushållsavfall. 226 stycken av dem ligger i vattenskyddsområden och riskerar att förorena våra dricksvattentäkter. Tre av dem används fortfarande idag.

Klicka här för att komma till vår interaktiva karta över alla deponier som ligger i vattenskyddsområden.

I Naturvårdsverkets databas över potentiellt förorenade områden finns närmare 5000 deponier registrerade. Av dem 223 som ligger i vattenskyddsområden har 41 stycken fått den högsta eller nästa högsta riskklassen. Det innebär att det är stor till mycket stor risk för föroreningar som kan vara skadliga för människa och miljö. Av dem är det bara fem deponier som man har börjat åtgärda. Vi har tittat närmare på de tio deponier i vattenskyddsområden som har riskklass ett, den högsta risken för människa och miljö. Trots att de ligger i vattenskyddsområden har man bara tagit prover på grundvattnet i sex fall. I fem av dem har man hittat föroreningar som tungmetaller, ftalater och klorider i grundvattnet.

223 nedlagda deponier ligger inom vattenskyddsområden. Av dem är det 138 stycken som fortfarande inte har riskklassats. Naturvårdsverket säger att det de kan göra är att ge ut föreskrifter till kommuner och länsstyrelser.
- Den som ansvarar för att ta de här proverna behöver jobba på hårdare, det vill säga länsstyrelserna och kommunerna, säger Berit Oscarsson på Naturvårdsverket.

I databasen kan man bland annat läsa följande om en avfallsdeponi i Marks kommun i Västra Götaland: ”Ett fåtal grundvattenprovtagningar har gjorts, vilka visar att grundvattnet är förorenat av metaller och ftalater. Det kan inte uteslutas att andra ämnen såsom pentaklorfenol och dioxiner kan finnas i mark och grundvatten.” Trots att man hittat föroreningar i grundvattnet och att deponin ligger i ett vattenskyddsområde har man inte ens gjort en förstudie på området.

I Ronneby i Blekinge ligger en annan deponi. Om den kan man i länsstyrelsens information läsa: ”Enligt vittnesuppgifter från flera personer med god lokalkännedom ska det på objektet finnas deponerat 600-1000 m3 cyanidförorenade massor från gasverkstomten i Karlskrona. /../ Spridningsförutsättningarna är mycket stora i den genomsläppliga marken.” Trots uppgifter om cyanid på en plats med stora spridningsförutsättningar inom ett vattenskyddsområde har man inte heller här gjort någon förstudie.

I SVT:s Miljöpejl kan du titta närmare på alla deponier som finns i Naturvårdsverkets databas. Men enligt tips från allmänheten har länsstyrelserna och Naturvårdsverket hittat långt ifrån alla deponier eller soptippar som finns i Sverige. I skogarna runt om i landet finns gömda deponier där folk har slängt eller fortfarande slänger allt från motorer, oljefat och metallskräp till vanliga hushållssopor. Nu vill vi ha din hjälp att kartlägga de okända deponierna, så att eventuella föroreningar kan hamna på listan över områden som länsstyrelserna måste sanera.

Klicka här för att bidra med information.

Enligt Naturvårdsverket ska alla nedlagda deponier identifieras och riskklassas, men än så länge har långt ifrån hälften fått en riskklass. Samtidigt är de medvetna om att det i regel inte sker någon kontroll av lakvatten vid de nedlagda deponierna (tex regnvatten som kan föra med sig föroreningar ut i grundvatten och i värsta fall dricksvattentäkter). Deponierna är också en källa till utsläpp av växthusgaser som metangas, som också är brandfarlig. Andra föroreningar som enligt Naturvårdsverket kan förväntas finnas i, och spridas från deponierna är bland andra tungmetaller, klorerade lösningsmedel, klorerade kolväten, fenoler och olja (se faktaruta för mer information om vilka effekter föroreningarna har).



Ladda ner dokument

Här kan du själv utforska olika rapporter från de tio deponier i vattenskyddsområden som har riskklass 1.