Vad är privat, Cavling?
Lyssnade på Tendens i P1 för en stund sedan (tack Gitta för tipset!). Det handlade om bloggar, med fokus på mediabloggar och politiska bloggar (det lät nästan som om de var de enda bloggarna som finns). Tidningen Resumés chefredaktör Viggo Cavling medverkade i en lång intervju. Han sa bland annat att hans blogg är ett sätt för honom att redovisa vilka människor han möter i yrket, och att det ger en fördjupning för de som är väldigt intresserade av Resumé. Det är en möjlighet för läsarna att få en bild av vilka som kan påverka hans åsikter, menar han.
Så långt var jag med. Men sedan säger Cavling att han inte skulle skriva om vilka han bjuder in till en privat middag, eller vad som sägs där. Jag ställer mig frågan: Vilka påverkas man mest av? De man möter i yrket i sin yrkesroll, där man ändå har ett slags mental sköld uppe, eller de man möter i informella samtal över ett glas vin eller två.
Än mer förvånad blir jag när jag går in och läser Cavlings blogg. Visst, där finns en lång upprapning av namn i fetstil. Så många att jag inte riktigt orkar läsa, utan skummar sidan efter någon intressant person. Jag fastnar på beskrivningen av Aftonbladets 175-årsdagsseminarier, förstås, och Anna Lindmarkers hår. Kul.
Men sedan kommer jag till en kort passage om Cavlings tvättstuga, där det varit haveri. “Fastighetsnissen” Göran ska komma och fixa det. Här blir jag fundersam. Vad har tvättstugan med Cavlings yrkesroll att göra, om han nu inte vill bli privat? Är det inte mer relevant vem han träffar kvällstid?
Nå, naturligtvis har han rätt att sätta sina egna gränser för vad han vill och inte vill skriva om i bloggen, och det är hedervärt att över huvud taget blogga som chefredaktör, så jag ska inte vara för hård. Efterfrågar en konsekvens, och är förstås väldigt nyfiken på vilka Cavling umgås med privat, eftersom jag tror att det påverkar honom.
Fotnot: För er som eventuellt undrar över att jag skriver på svenska och dessutom om bloggning, vilket jag brukar försöka undvika: Jag kommer att skriva både på svenska och engelska framöver, och en del om bloggande då och då. Det är finessen med att ha kategorier – man kan välja vad man vill läsa. Anledningen till min nya hållning när det gäller bloggande är förstås min nya tjänst – det ingår i mitt jobb att hålla koll på bloggosfären, och då kan jag lika gärna skriva om mina funderingar också.
Recent Comments