78 timmars smärta
Kivutar
Jag andas flammande lågor
obönhörligt spetsigt pulserande
Famlar efter ord och vilja
Du är allt jag ser och talar
Jag vill skrika så ljusen slocknar
och himlen faller ner
Måste känna något annat något mer något mildare
Får inte suddas ut och gå upp i dig
Varje tillkämpad gnistrande skärpa
kuvar du
Origo
Tillbaka på noll
de fina trådarna så beslutsamt spunna
halas in i dig
Sänk mig i ugnens hetta
eller vakens svalkande djup
ge mig nålar kemiska substanser ett domnande slag
Jag tar vad som helst
för en stund av frid
Arkiverade kommentarer från det gamla publiceringssystemet:
Lotta from Skarpnäck writes:
Det tog ett par veckor innan det värsta gick över, men jag överlevde iaf. :-)
M-o-m: 5 – 2005-2-13 12:24
Recent Comments